fredag 23 augusti 2013

Kluven..

Denna natten gick bättre. Emilio somnade vid 8 i sin säng helt utan problem, tänk att det gått så lätt hittills:) Han vaknade igen halv 12 och fick då ligga kvar i vår säng. Vaknade både kl halv 2 och 3. Då tänkte jag neej, nu kommer han vakna så här ofta inatt igen. Patrick gick och la sig på soffan. Så efter 3-målet testade jag att lägga över honom i sin egna säng. Han vaknade till men efter en stund sövde han sig själv. Jag vaknade kl 20 i 7 av at han låg och jollrade för sig själv. Där hade jag legat helt själv i stora sängen i 4 timmar, var rätt förvånad haha! Han sover nog helt enkelt bäst själv, hur mysigt det än är att ha honom nära. Fast det där kan ju ändras närsom..:) Men nu tänkte jag hålla mig vaken vid nattamningarna och lägga över honom i sängen och se om han sover bättre.

Igår fick jag i alla fall en inbjudan till en kompis 25 årsfest i september. Hon bor i Kalmar (ca 2 timmar härifrån). Först tyckte jag det stod att det började kl 17 och tänkte att det blir perfekt för hela familjen att åka dit ett par timmar, sedan köra hem så att Emilio kanske somnar i bilen. Men sen såg jag att det började kl 7! Är så himla kluven med hur vi ska göra. Det är inte ett alternativ att ta med Emilio och åka allesammans så dags, det blir alldeles för sent. Han kommer nämligen inte till ro att sova ens i våra famnar på kvällen utan det är bara babynestet som gäller.

Jag hade givetvis bara kunnat tacka nej, och hade det varit någon annan kompis hade jag nog gjort det. Men just denna tjejen ställer verkligen alltid upp och kommer alltid ner hit när det är något, även fast hon bor i Kalmar. Det handlar inte alls om att jag vill på fest, och jag kommer absolut inte dricka under tiden jag helammar (skulle inte få för mig att göra det när jag helammar, även om jag hade pumpat innan) Jag vill ju helt enkelt vara en lika bra kompis tillbaka!:)

Patrick sa att jag kan åka själv och att han är hemma med Emilio, bara jag pumpat ut så att det finns mjölk hemma. Och förmodligen får det bli så. Det är bara det att jag blir så jääkla nervös av att tänka på att skulle det vara något så tar det mig 2 timmar att komma hem! Men som Patrick säger, det är ju inget farligt att han är ledsen och såklart skulle han somna till sist. Men det går liksom ändå inte att beskriva känslan av att lämna sin bebis så länge för första gången..  Vi tänkte i alla fall testa en kväll att Patrick matar honom med flaska och lägger honom och jag håller mig helt undan. Jag vill se hur lillen reagerar. Sen får vi se hur vi gör. Jag är kluven.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar